Köl på plastandunge.
Byggbeskrivning för plastandunge finns i de norska klassreglerna. I en speciell bilaga , No 7, beskrivs förfarande vid tillverkning av ersättningsköl.

Denna anteckning baseras på min minnesbild från samtal med Lasse Nauman nestor i norsk Andungesegling samt viss men begränsad egen erfarenhet av renovering av plastandunge.

1970 laminerades den första plastbåten i Norge i en form gjord på träbåt NOR 40 sedermera SWE 126. Kölen laminerades i två halvor, renskars och laminerades samman fixerade i formen.

De förta 20 plastbåtarna båtnummer NOR41-60 1970-1972 fick en fyllning med järnskrot och polyester och möjligen också sand. Byggbeskrivning från denna tidpunkt har jag ej funnit. Troligen var förfarandet likt det som beskrivs i bilaga 7 tillverkning av ersättningsköl.

Från och med båt NOR-61 användes en blandning av järnskrot och cement. Detta gäller troligen upp till båtnummer NOR 173 (1986) med möjligen undantag för båtarna 160 och 171 som enligt noteringar i det norska båtregistret tycks ha fått järn-sand-polyester från start. Båtarna 174-176 byggda 1991 på Soon Marina i den inlånade ursprungliga formen från Börsholmen tycks ha polyesterblandning.

Järnballasten i kölarna har mycket varierande sammansättning. I närheten av Asker låg något företag som malde något med hjälp av kulkvarnar. Många kölar har uttjänta mangankulor i varierande storlek uppblandat med annat järnskrot, skruvar, muttrar, armeringsjärn. (Källa Nauman).

De 8 svenska plastandungarna som byggdes av medlemmar 1980-82 har en ballast av 10 mm tjocka mindre provtbitar av järn ursprungligen avsedda för hållfastighetsprovning. I de svenskbyggda båtarna finns ingen cement. (Källa Arne Wolgast)

Cementkölarna åldras genom att cementklumpen släpper från plastskalets insida och vittrar/fryser under åren. Fragment faller ner mot kölfickans insida. Knackar man på kölen fås ett tydligt bom-ljud. Med åren ansamlas så mycket att kölen blir synligt bredare längst ner, bulbformad, när den betraktas i längdled. Vattenläckage in i kölen accelererar processen med frostsprängningar.
Det är ganska vanligt att hitta instängt vatten. Vatten kan komma in genom skador från grundstötning eller som i flera bevittnade fall sprickor i laminatet som förbinder kölen till skrovet i kölsvinet. Slagvatten i kölsvinet läcker långsamt in i kölen från ovansidan.

Vill man veta om det finns vatten i kölen är enklast att borra några hål ca 10 mm lågt på kölens långsidor. Laminatet i själva kölfickan är ca 5 mm (4 lager glasfiber) samtidigt får man besked på om det kommer ut cement spån eller polyester.

Mig veterligen har cementfenomenet inte medfört några haverier eller farliga situationer, kölen lossnar inte.

I det norska båtregistret finns anteckningar om att ca 22 båtar fått kölen utbytt mot en ny. 2 eller 3 båtar har fått innanmätet utbytt.
I vilken utsträckning fler är renoverade men ej noterade är oklart. Några norska plastbåtar som importerats till Sverige är också renoverade med byte av ballast, oklart hur många och vilka men minst 4-5 st.

I bildmaterialet finns ett par illustrationer på kölfyllnad.

November 2023/Möse